torsdag 10 juni 2010

Marmelader och nya kritor

OK, dagens betraktelse och dagens köksskapande skedde inte samma dag, men det vet ni läsare egentligen inte, så vi låtsas som om de har ett samband.

Jag sitter i skrivande stund och tittar på min son som just fått en hel burk med asfaltskritor i det större formatet. Full av lycka och sommar ritar han glatt först en teckning på gården utanför oss för att sedan gå över till att göra en mur av kritorna. Tittar man noga, så kan det också se ut som en hel rad med Tn bredvid varandra. Så är det nog, hans namn börjar ju med T, så T är den bästa bokstaven som finns. Nu är hans mamma, min kvinna, med i leken. De två jag älskar mest sitter mitt i solen och lever. Tänk vad lite det behövs för att man skall bli lycklig.

Själv blir jag lycklig av god marmelad  :)

Dagens (jag gjorde egentligen marmeladen i helgen) två recept har rabarber som bas. Det ena friskas upp av vanilj och det andra blir en variant med hallon i. Tyvärr har jag inte ännu bemästrat det där med konsistens. Mina marmelader blir allt som oftast rätt stabbiga och nästan svara att bre ut på mackan. Jag gör som det står i receptet (alltid) och kokar till 107-108 grader, men ändå blir den inte riktigt bra. Jag får testa att koka till bara 103 eller 104 grader nästa gång. Min kvinna tror att jag kokar på för hög värme, att det går för fort. Men om det tar 30-50 minuter att koka den kan det väll inte vara för fort, eller?
Nå, ni får väll försöka själva. Goda är dom i alla fall. Min favorit är den med hallon.

Till helgen tänker jag baka ett bröd av levain. Det har jag aldrig gjort, så det skall bli kul och intressant. Det blir i alla fall premiärbaket för den nya maskinen. Men mer om det när det är gjort.

Recepten är tagna från boken Sylt och Marmelad av Jan Hedh och Klas Andersson.

Rabarbersylt med Vanilj.
1250 g rabarber (1000g netto)
800 g socker
Saften från 1 citron
1 vaniljstång


Dag 1
  • Tvätta och skala rabarbern och tärna den i sockerbits stora bitar.
  • Blanda socker, saften av citronen och rabarbern i en skål.
  • Skär upp vaniljstången och skrapa ur alla frön. Lägg fröna och resten av stången i skålen med det andra.
  • Täck skålen med en plastfilm och låt stå och marinera över natten i rumstemperatur.
Dag 2
  • Häll blandningen i en syltgryta och koka upp under omrörning. Skumma ytan med en sked.
  • Pensla insidan med en pensel doppad i kallt vatten då och då.
  • Vid 107-108 grader är sylten färdig. Häll genast upp i steriliserade burkar (kan tex göras i 100 gradig ugn). Skruva på locket och vänd burkarna upp och ner. 
Det blir ca 1500 g sylt, dvs 3-4 burkar i sillburksstorlek.


Rabarbersylt med hallon
650 g rabarber (500 g netto)
500 g hallon
800 g socker
Saften av 1 citron


Dag 1
  • Tvätta och skala rabarbern och skär den i små bitar.
  • Skölj bären.
  • Blanda alltihop i en bunke. Täck bunken med plastfilm och låt den stå i rumstemperatur under natten.
Dag 2
  • Häll allt i en syltgryta och koka upp under omrörning. Skumma med en sked eller en hålslev. Pensla insidan av grytan med en pensel doppad i kallt vatten då och då
  • När rabarbern är transparent och mer eller mindre sönderkokt börjar sylten bli färdig. Koka till 107-108 grader.
  • Häll genast upp på steriliserade burkar och skruva på locket. Vänd burkarna upp och ner.
Blir ca 1500 g sylt.

Hallonen kan bytas ut mot samma mängd jordgubbar eller svarta vinbär. Jag kan tyvärr varken prata för eller emot dessa sylter, för jag har inte testat dom.

tisdag 1 juni 2010

Designmarknad och Rabarbersaft

Nämen hoppsan då, har det verkligen gått en och en halv månad sedan jag skrev och gjorde nått kul i köket? Ja, och nej. Förra vecka bakade jag ju faktiskt 32 av Frejabröden (eller 4 plåtar). Jag och min kvinna skulle på designmarknad. Hon tänkte sälja sina virkade alster, och jag tänkte sälja en massa av mina nybakade bröd; minst 25. Glad i hågen traskade jag dit och tänkte att vem som helst vill väll betala 20 futtiga kronor för ett av dessa fantastiska bröd. Men ack så jag misstog mig. Det tog nästan två timmar innan jag sålde mitt första bröd, och när jag gick hemåt hade jag 18 bröd med mig hem (och då hade jag gett bort tre bröd). Nåja, det var i alla fall kul  :)

Så helt overksam har jag inte varit, men jag har ju skrivit om de där bröden förut. Så det var liksom inget nytt.

Men nu har jag skapat igen. Hela familjen har vart sjuk i omgångar, och idag var min 'hemma-för-att-inte-bli-sjuk-igen' dag. Så när kvällen kom kände jag mig ganska pigg och redo att göra något nytt och kreativt i köket igen. Jag letade fram en kniv och gick ut i trädgården och skördade 2,4 kg rabarber, och så ställde jag mig för att koka rabarbersaft. Inget konstigt, inget komplicerat, bara vanlig enkel och god rabarersaft. Å fin blev den, eller hur. Jag tror att det var för att min son var så bra på att hjälpa till med flyttandet av rabarberbitarna - från skärbrädan till kastrullen. Känns bra att ha i skafferiet nu när sommarvärmen skall komma tillbaks.

Receptet är taget från Sylt och Marmelad av Jan Hedh och Klas Andersson.
  • 2400 g rosa och späda rabarber (mina var röda och grova) Detta blir ung 2000 g netto
  • 2 citroner, saften
  • 1 vaniljstång
  • 600 g vatten
  • 600 g socker per liter saft (för mig blev det 1080 g)
1. Tvätta, skala (om rabarbern inte är späd) och skär rabarbern i bitar. Pressa ur citronsaften. Dela vaniljstången på längden och skrapa ur alla frön.
2. Koka alltsammans (även den urskrapade vaniljstången) under lock i 15 minuter tills rabarbern kokat sönder.
3. Häll upp i sil och pressa lätt med baksidan av en sked och pressa ur saften. Häll upp i silduk och låt rinna i ca 60 minuter tills massan känns torr.
4. Mät 600 g socker per liter saft och koka upp. Skumma noga tills saften är alldeles klar. Fyll upp på steriliserade flaskor. 
Jag fick ut ungefär 2,3 liter saft.

Framöver kan jag nästan lova att det inte kommer bli såna här uppehåll igen. Jag har fram till nu undvikit bakandet för att det varit för jobbigt att knåda degen så länge och för att det varit dåligt att knåda för mina känsliga stackars händer. Mån så är det alltså inte längre. Jag har fyllt år och fått en alldeles egen assistent, av märket Kenwood. Så nu Jäs-iken skall det bli bröd av.

söndag 18 april 2010

4 generationer som fikar tillsammans

Min son har tur som får uppleva fyra generationer som samlas och fikar tillsammans. I går kom mormor (utifrån min son sett), morfar och gammelmormor och hälsade på. Med sig hade de en av min sons kusiner, men han tillför ju ingen ny generation. Men han är ju minst lika viktig för det. Tillsamman med mig själv och min kvinna så blir det ju fyra generationer. Lite coolt, det var 300 års livserfarenhet här och fikade mina nybakade kakor och min kvinnas nybakade bullar. Bullarna får stå för henne, men är kommer i alla fall de kakor jag bakade.

Receptet är taget från Småkakor - enkelt och gott.

Chokladkyssar med kardemumma
  • 125 g mörk choklad 
  • 100 g smör
  • 100 g socker (kan ta lite mer om man använder choklad med 70% kakaohalt)
  • 1 ägg
  • 200 g mjöl
  • 1 msk kakao
  • 2 tsk bakpulver
  • 1 tsk kardemumma (kan man ta lite mer av om man vill)
  • Florsocker
1. Smält smör och choklad i en kastrull och låt det sedan svalna.
2. Vispa i ägget och rör sedan försiktigt ner sockret. 
3. Blanda mjöl, kakao, bakpulver och kardemumma och sikta ner det i chokladblandningen.
4. Rör ihop allt till en deg som du sedan ställer i kylen en timme.
5. Sätt ugnen på 180 grader.
6. Rulla degen till ca 30 bollar och lägg dessa på bakplåtsbeklädd plåt.
7. Man kan med fördel trycka till bollarna lite lätt med en gaffel för att få fint mönster.
8. Grädda kakorna i 15 minuter i mitten av ugnen.
9. Ta ut kakorna och låt dom svalna. Pudra dom med florsocker.
      Det här är riktigt enkla kakor utan extra krusiduller eller svåra moment. Bara rör ihop, rulla, grädda och ät. Använder man riktigt mörk choklad samt kakao av lite finare kvalitet blir det här kakor med lite 'vuxensmak' då det är ordentligt med chokladkaraktär på dom. Jag gissar att man kan blanda i nån sprit om man vill. Det skall jag testa nästa gång jag gör dom.



      Måste bara visa den här bilden -->
      Det är min son, två år och fem månader, som ritat den och sparat den, på min iPhone - utan min vetskap. Skall tvååringar kunna sånt?  :)

      tisdag 13 april 2010

      Hemkomst, Whiskeymarmelad och äppelgelé

      Nu var det äntligen dags att skapa igen. Jag tänkte att jag för första gången måste göra skäl för adressen till denna blogg - Marmeladpappan.

      Nyss hemkomna från en lång och härlig påsk tillsammans med mina föräldrar, min kära syster och hennes underbara barn - som min son för övrigt haft det upp över öronen skojigt med - samt en del med min kvinnas syster och hennes kärleksfulla familj (oj, hur fortsätter man en sån lång mening?)... tänkte jag att jag skall göra en marmelad. När jag sen ramlar över apelsiner för fem kronor kilot fanns ju inget annat val än att göra just apelsin marmelad.

      Egentligen tycker Jan Hedh (som jag tagit receptet från denna gång) att man skall ha Grand Marnier, men jag tog och bytte ut detta mot en sats med Bowmore och en sats med Glenfiddich istället. Inte för att skryta, men det blev faktiskt riktigt bra marmelad. Jag har inte hunnit smaka på Glenfiddich-marmeladen ännu (man tar ju en burk i taget), men Bowmoren blev kanon.
      1,5 sats blev till sju burkar.

      Receptet kommer från Sylt och marmelad av Jan Hedh.

      1000 g apelsiner
      1 citron, saften
      1000 g socker
      250 g äppelgele (se nedan)
      100 g röd Grand Marnier (eller valfri smakrik Whiskey)

      • Tvätta apelsinerna, lägg dom i en syltgryta med citronsaften och täck med vatten. Koka upp och låt sjuda under lock i en timme.
      • Spola apelsinerna kalla och skär dom först i tunna skivor och sedan i små tärningar. Plocka bort alla kärnor och lägg dom i en tygpåse (tillsammans med kärnorna från citronen) att koka tillsammans med sylten. Detta för att kärnorna innehåller en massa pektin.
      • Häll alla ingredienser i syltgrytan och koka upp på svag värme i ca 30 minuter eller tills fruktköttet börjat bli transparent och sylten känns geleaktig. Skumma då och då så att sylten blir vackert klar.
      • Pensla insidan av grytan med kalt vatten för att förhindra sockerkristaller. Koka tills apelsinbitarna är transparenta och syltens yta börjat bli skrynklig.
      • Vid 106-107 grader (mät med en stektermometer) är sylten färdig. Gör gärna ett syltprov på kall tallrik (se nedan).
      • Fyll genast upp på steriliserade burkar (kan göras tex i 150 gradig ugn). Skruva på locken och vänd upp och ner på burkarna. För ännu längre hållbarhet kan burkarna få stå upp och ner 20-30 minuter i 80 gradigt vattenbad.
      Tja, det var allt.
      Syltprovet det skrevs om i texten går till så här.
      Lägg in en tallrik i frysen då du börjar göra sylten eller marmeladen. Då syltprovet skall göras tas tallriken ut och en tesked av sylten hälls upp på tallriken. Låt sylten svalna något och dra sedan spetsen av skeden genom sylten. Om det blir ett spår som genom sylten som håller sig kvar en längre stund, är sylten klar.

      Åsså var det äppelgelén. Man kan nog istället för att avvända denna använda syltsocker, med tillsatt pektin. Men att använda äppelgelé är ett sätt att använda sig av naturlig pektin, som det finns mängder av i gröna äpplen. Här kommer ett recept på denna gelé, som för övrigt håller sig ett eller två år i oöppnad burk.

      3000 g gröna äpplen
      2000 g vatten
      2 citroner, saften
      2000 g socker.

      • Tvätta äpplena och dela dom i fyra delar. Koka upp (med kärnor) i vatten och citronsaft. Koka dom mjuka tills de faller samman i ca 30 minuter. (Här finns viss risk för fastkokning)
      • Låt saften av detta kok rinna av i en sil. Pressa ur saften med en sked.
      • Häll upp saften i en stor saftsil och låt saften självrinna tills fruktmassan känns torr. Detta kan ta 60-90 minuter.
      • Tillsätt sockret och häll i en syltgryta. Koka och skumma av då och då tills gelén blir klar. Pensla insidan av grytan då och då med kallt vatten.
      • Koka till 105 grader. Kontrollera också på kall tallrik att det har bildats gele. Häll upp på steriliserade burkar. Konservera dom i vattenbad som jag beskrivit ovan.
      Sådär ja. Det blev ju två recept. Se alltid till att ha denna gelé hemma. Själv måste jag nog göra ny snart. Jag är inne på min sista burk.

      Måste bara berätta att min son just lärt sig klippa flera ta med saxen. Så där på riktigt  :) Kan man bli stolt för mindre?


      Just ja, höll ju på att glömma. Under tiden jag var hos mina föräldrar dog min surdegsgrund en tragisk och för tidig död. Men jag var förberedd på detta. Jag hade torkat en del av min surdegsgrund (blanda 75 g surdegsgrund plus 75 g rågmjöl. Rör ihop och kavla ut tunnt. Torka. Bryt i bitar). Så när jag kom hem lade jag några av dessa torkade bitar i lite ljummet vatten. 20 timmar senare matade jag på med 1 dl rågmjöl och 1 dl vatten, och vips - så har man en surdegsgrund igen  :)

      söndag 21 mars 2010

      Bröd, musikaler och karamellrutor

      Det här blev en heldag med bakning. Min kvinna tog med sig vår son på pysseldag och jag fick stanna hemma. Ibland är det bara hur bra som helst; idag till exempel. Det är min tur att bjuda på storfika på jobbet, så jag kavlade upp armarna och satte igång.

      Jag sökte på musikaler på Spotify och fick bla fram Les Miserables. Den fastnade jag för och sökte istället på bara den musikalen. det är en av de sjyssta grejerna med Spotify. Man får höra flera varianter av dom trevliga låtarna. Jag har tex hört flera versioner av On my own under dagen. Sen har det rullat på. Chicago och Chess har gått under tiden mina bakverk ar växt fram.

      Nå, jag började att baka ett det jag knapt kan misslyckas med (har aldrig gjort det ännu i alla fall) - Freja brödet. När det väl var klart kändes allt lite tryggare. Då var det bara kakan kvar. Jag har lite skapat mig ryktet på jobbet att varje gång jag har fika (en gång per halvår) komma med något nytt, något som man inte har smakat tidigare och något som är, eller i alla fall ser ut att vara, 'lite mer'.  Jag började lita i mina kakböcker och fastnade för karamellrutorna. De såg enkla ut, och hade inte så svåra steg tyckte jag. Men ack vad jag bedrog mig.

      För det första skulle jag ju inte nöja mig med att baka en enkel sats. Receptet föreslog en for på 20x20 cm, men jag tog en braspanna på 40x36, alltså drygt 3 gånger större. Så det blev nästan en 4 dubbel sats. Det satte sina hinder.

      Bottnen gick bra. Enkel utan större problem. Tja, den fick vara inne i ugnen en bra bit längre för att 'få färg' men det gjorde väll inte så mycket. Men sen kom mellanskiktet - det med den kondenserade mjölken.Koka upp på svag värme och låt sjuda i 3-4 minuter under ständig omrörning stod det. Jag tror jag stod i närmare en timme och rörde för att det skulle tjockna. Men så hade jag ju 7 dl istället för 2. Under den tiden drog jag upp värmen en gång till 4:an (av 6) för att skynda på lite. Men ajabaja, det skulle jag inte ha gjort. Puff sade det, och så brändes det vid. Så jag silade av det brända, bytte kastrull och fortsatte röra på 2:an. Men till slut var krämen färdig. På med chokladen (inga problem), spritsa ut den vita chokladen uppepå i strängar med 3-4 cm mellanrum och sen göra mönster med en tändsticka. För att vara första gången jag gjorde detta blev jag riktigt nöjd. Kolla bara.

      Kakan är nu klar, sånär som på att chokladen skall stelna, men den ser riktigt fin ut. Men jag ar, min vana trogen när jag bloggar, inte smakat ännu. Så jag får väll återkomma med ett litet inlägg när det är gjort, så ni vet om det är värt besväret. För det är lite pyssel. Men å andra sidan, det är kanske lättare om man bara gör en enkel sats, vad vet jag.

      Receptet är taget från Choklad - Läckert och lättlagat steg för steg och kommer här.
      Botten
      • 1dl mjukt margarin (eller flytande)
      • knappt 1 dl råsocker
      • 2,5 dl (150 g) vetemjöl
      • 1,25 dl havregryn
      Fyllning
      • 2 msk (30 g) smör
      • 2 msk råsocker
      • 2 dl kondenserad mjölk
      Glasyr
      • 100 g mörk choklad
      • 25 g vit choklad
      Rör margarin och råsocker tills det är ljust och luftigt. Rör ner mjöl och havregryn och bearbeta till en smuldeg.Häll ner blandningen i en form på 20x20 cm och tryck ut degen med fingrarna.
      Grädda i 180 grader i 25 minuter eller tills degen stelnat och fått färg. Ta ut formen och låt kakan svalna i formen.


      Häll ingredienserna till fyllningen i en kastrull och värm på låg temperatur under omrörning, tills sockret smält och allt är väl blandat. Koka upp på mycket svag värme (typ 2 av 6) och småkoka sen i 3-4 minuter tills smeten tjocknat. (Detta tog alltså typ 40 minuter för mig). Tjocknat har den gjort när spåret efter omrörningen ligger kvar i några sekunder.


      Häll karamellfyllningen i kakformen och bre ut med slickepott. Låt svalna.


      Smält den mörka chokladen över vattenbad och bre ut över fyllningen. Smält den vita chokladen och spritsa fina parallella linjer över kakan. Gör mönster genom att dra en tandpetare upp och ner över kakan, tvärs emot linjerna. Skär i rutor, typ 5x5 cm.


      Tips!
      Klä gärna formen med bakplåtspapper, då är det lättare att få upp kakan då den är klar.
      Använd teflonkastrull då du gör fyllningen.


      Nu hoppas vi bara att kollegorna uppskattar mitt slit  :)

      lördag 13 mars 2010

      Ingefärskakor, Målarglädje och Solrosbröd

      Nu var det ett ta sen man skrev, eller gjorde något kreativt i köket. Förra helgen var mina kära föräldrar och
      hälsade på. Det blev i och för sig bak i vårt kök, men det enda jag kan ta åt mig äran för är att det blev bakat. Själva bakandet och skapandet stod min mor för. Det blev äppelgömmor och ingefärskakor. Äppelkakorna var mest besvärliga och ganska smuliga som färdiga kakor. Men syltkakorna blev en hit. Lätta att göra och goda att äta.

      Om det är någon som vill testa dessa kakor så kommer receptet här:
      • 50 g kanderad ingefära
      • 100 g potatismjöl
      • 200 g mjöl
      • 1 ägg
      • 100 g socker
      • 200 g smör
      • 1 krm mald ingefära
      • 50 g körsbärsmarmelad till garnering
      • florsocker
      Hacka den kanderade ingefäran mycket fint. Sikta mjöl och potatismjöl i en bunke. Tillsätt ägg, socker och smör skuret i små bitar. Tillsätt sedan men hackade och den malda ingefäran. Arbeta allt till en fin deg och låt den stå i kyl i 30 minuter.


      Värm ugnen till 180 grader. Mjöla händerna och gör valnötsstora bollar av degen. Lägg bollarna på bakpapperbeklädd plåt. Gör en fördjupning, som nästan går igenom till plåten, i varje boll.


      Grädda kakorna i mitten av ugnen i 12 minuter. Ta ut dom och låt dom svalna något. Fyll fördjupningarna med körsbärssylt. Strö slutligen lite floursocker över kakorna.

      (Receptet är taget från en bok som heter "Småkakor - enkelt och gott")


      OK. Men det var alltså kakor som jag inte gjorde, men dom blev bra ändå  :)  Men idag gjorde jag nått eget. Jag försökte mig på surdegsbröd igen. Min deg har stått oanvänd i 4 veckor nu, och det är fortfarande full fräs på den. Den luktar jäst gammalt vin, precis som den skall - tror jag. Jag har ju matat den varje vecka förstås, annars hade den nog varit heldöd.

      Den här gången tog jag ut degen från kylen flera timmar innan jag skulle sätta igång den. Jag hoppas att detta gör att min deg jäser lite bättre än tidigare.

      Jag satte igång surdegsgrunden på kvällen igår, och gjorde färdigt degen i morse. Allt gick som det skulle, men det är inte helt lätt när jag inte har en ordentlig degblandare. Jag stod säkert en kvart och rörde om i den sega degen tills svetten rann. Degen jäste, men det där med 'dubbel storlek' tror jag är en myt. Så stora blir aldrig mina degar, men resultaten blir ändå rätt så bra.

      Efter massor av väntan skulle degen läggas över till formar. Sen var det mer väntan. Men denna gång gick tiden fort. Jag satt och målade tillsammans med min son. Han hade fått nya målarfälger av mamma, och skaparglädjen lös nu även i hans ögon. Vad han målade vet jag inte riktigt, men jag målade en elefant och en glass.

      När brödet kom ut från ugnen kom min kvinna in och fick se det. "Det ser ju ut som sånt där fint bröd som man köper för 40 kronor", fick jag som kommentar. Hehe, hoppas bara det smakar som det ser ut. Enligt receptet (och dom följer jag!) skall det ju ligga till imorgon. Så jag har inte smakat det ännu. Men vist ser det fint ut?

      Receptet, tagit från Martin Johanssons bok. Kolla gärna in hans blogg "Pain de Martin".

      Dag 1
      • 100 g rågsurdegsgrund
      • 300 g ljummet vatten
      • 180 g rågmjöl
      • 200 g rågkross
      • 300 g hett vatten
      Blanda rågsurdeg, vatten och rågmjöl. Täck över med plastfolie och låt stå över natten. Häll det heta vattnet över rågkrossen och rör om. Täck över även denna bunke och låt stå.

      Dag 2
      • 450 g vatten
      • 450 g vetemjöl special
      • 350 g rågmjöl
      • 75 g linfrön
      • 100 g solroskärnor
      • 20 g salt
      • 150 g russin
      Blanda alla ingredienser utom russin och kör 8 minuter i degblandare (4 minuter långsamt och 4 minuter snabbt). Häll ner russin och kör ett par minuter till. Täck bunken med plastfolie och låt stå tills degen uppnått dubbel storlek. Tar 3-4 timmar.


      Smörj två st 1,5 l brödformar och fyll formarna till 2/3 med degen. degen är kladdig, så använd dubbla slevar. Strö på lite solroskärnor och täck med handduk. Låt degen jäsa till den höjt sig några centimeter och små hål visar sig. Det kan ta 1-2 timmar. Sätt ugnen på 275 grader i god tid, med ett galler strax under mitten och en oöm plåt i botten av ugnen.


      Sätt in bröden i ugnen och lägg några isbitar på den oömma plåten. Sänk temperaturen till 200 grader efter 5 minuter, och låt sen brödet stå inne i ytterligare 55-60 minuter. Har du en ugnstermometer kan du ta ut brödet när det har en inre temperatur på 98 grader. Ta ut brödet och ta ut dom ur formarna och låt dom svalna på galler. Låt dom vila inlindade i en handduk tills nästa morgon.

      Tja, det var det. Nästa helg blir det garanterat bak igen. för tisdagen därpå skall jag bjuda arbetskollegorna på fika. Man kan ju inte bjuda på Singoalla och köpebröd.

      lördag 20 februari 2010

      Musik och Freja-bröd

      Idag visade min tvååriga son mig hur man använder ett par små cymbaler. Jag måste säga att han var riktigt duktig på vad han gjorde. Oj vad det lät :) Han vet även hur man brukar ett regnrör, en gurka och en shaker. Nog var det livat en stund när han var riktigt i farten.

      Fylld av den energi som min son gav mig genom spelandet satte jag igång och bakade mitt favoritbröd. Ett enklare bröd får man nog leta efter, och för mig så ligger det absolut på top 10 av de bröd jag gillar bäst. Man kan säga att det är raka motsatsen till ett surdegsbröd. Ingen jästid, ingen knådning, ingen väntan. Alltihop, gräddat och klart, är färdigt på typ en timme. Man bara rör ihop allt och in i kall ugn - och vips så har man ett supergott mörkt bröd.

      Jag kallar det för Freja-bröd, eftersom receptet kommer från Pub Freja i Umeå. Vissa gånger går jag dit bara för att de har detta fantastiska bröd (i alla fall innan jag själv fick tag på receptet). Sen jag fick receptet har det inte varit många tillfällen när jag inte haft åtminstone en limpa Frejabröd i frysen. Å nyttigt är det också.

      Det är ett bröd gjort på bikarbonat, så det håller inte så länge, men det går alldeles utmärkt att frysa det. Tina upp det över natten och det känns som nygräddat på morgonen. Jag brukar göra en dubbel sats, då fyller smeten precis en långpanna. Färdiggräddad delar jag detta långpannebröd i 8 och fryser in.

      Här är receptet.
      • 75 gram Solrosfrön
      • 75 gram Linfrön
      • 175 gram Rågflingor
      • 350 gram Rågsikt
      • 1 dl (ca 140 ram) mörk sirap
      • 8 dl Filmjölk
      • 1 dl (ca 110 gram) Lingonsylt
      • 10 gram Salt
      • 40 gram (1 påse) Bikarbonat 

      Rör ihop alltihop, och du får en smet som ser ut såhär. Men låt er inte luras av detta utseende.
      Häll smeten i en smord form eller en långpanna och ställ in den i en kall ugn som du sätter på 225 grader när du ställer in brödet. Efter 45 minuter är brödet färdigt.
      Doften när det precis kommer ut är inte riktigt hur man förväntar sig att ett nygräddat bröd, men då det fått svalna ett tag smakar det ljuvligt.

      söndag 14 februari 2010

      Hiphopdans och Ingefärskakor


      Så där ja. Ingefärskakorna är klara och bullarna är just uttagna från ugnen. Jag och min kvinna har bakat hela förmiddagen. Denna gång skall resultatet av vårt slit gå till ett par som skall ha namngivning för deras son.

      Apropå son så har vår egen tvååriga son stuffat loss till ZZ-top under tiden vi bakade och stod i. Han hoppade och stod mer eller mindre på händerna . Det var en fröjd att se honom.

      Så vad var det för kakor jag gjorde. Jag är ju ingen mästare på att hitta på egna recept (inte alls faktiskt) så jag lånar från andra istället. Denna gång från Rosendals Trädgårdscafé. Deras Ingefärskakor är helt grymma. Lite svårbearbetad deg, men annars är det ett lätt recept. De tycker att man skall göra små bollar som man skall platta till, men jag gör längder som jag sen skär till snittar. Här kommer receptet:

      • 1,5 dl (210 gram) sirap  
      • 5 tsk malen ingefära  
      • 1 tsk bikarbonat  
      • 125 gram smör  
      • 4 dl (240 gram) grahamsmjöl (dom är nyttiga också)  
      • 2 dl (120 gram) vetemjöl  
      • 2,5 dl (225 gram) råsocker  
      • 2 tsk bakpulver   
      1. Värm sirapen och blanda i bikarbonat och ingefära. 
      2. Rör smör och allt mjöl till en grynig massa. Tillsätt socker och bakpulver.  
      3. Rör ihop den varma ingefärsblandningen med mjölblandningen och arbeta ihop. 
      4. Gör 4-5 längder, ca 4 cm breda och en cm tjock, och lägg dom på bakplåtspappers-beklädd plåt.  
      5. Grädda i 200 grader i ca 15 minuter. 
      6. Dela längderna i snittar direkt när de kommit ut från ugnen, och låt dom svalna på galler. Jag får ca 60 st av en sats. Rosendals får ut ca 30, så deras måste vara mycket större än mina.

      Nu skall jag sätta mig en stund och njuta av en kopp kaffe, en ingefärskaka och en av min kvinnas nybakade kardemummabullar. Sonen sover, helt utmattad av dansen :)

      söndag 7 februari 2010

      Lite om surdeg

      Eftersom jag själv är en riktig nybörjare på surdegar kommer jag så här från början utgå från att ni läsare också är det. Är du inte nybörjare kanske du kan hitta nått annat sätt att finna min blogg intressant :)

      Jag har just varit och matat min surdegsgrund. Jag har alltså hällt ut all surdegsgrund jag inte använt under den gångna veckan, utom typ 50 gram. Sen häller jag på mer ljummet vatten och rågmjöl. Sen får det stå och jäsa på ett varmt ställe (ovanför frysen) under natten. Är allt som det skall så svämmar min burk över. Surdegsgrunden skall sen lukta gammalt, något jäst, vitt vin (tror jag).

      Det jag lärt mig än så länge om surdegsbakning har jag läst i boken Surdegsbröd av Martin Johansson. En riktig nybörjarbok med bra recept och enkla förklaringar.

      Han (Martin alltså) har för övrigt också en blogg som verkar ta upp precis allt (!) som finns att veta om surdegsbakning. Så jag tänkte att istället för att förklara allt som redan finns förklarat på annat ställe, så ger jag er en länk till Martins blogg.

      Min blogg skall ju faktiskt inte enbart handla om surdegsbakning, även om det är himla skoj, utan snarare om de framgångar och försök till framgångar som jag gör i köket.

      Nu börjas det


      Ok, så här är det. Jag har aldrig riktigt förstått charmen med bloggar. Men när min kvinna idag tyckte att jag skulle starta en blogg om brödbak och marmelader så lät det inte så dumt. Jag tycker verkligen att det är kul att baka , göra sylter och marmelader och laga mat - så varför inte dela med sig av sina framgångar och misstag.

      Så var skall man börja. Det känns konstigt att börja rabbla upp de bröd och marmelader jag redan gjort, så jag tar och tittar framåt istället. Jag har just avslutat ett brödbak på surdeg som blev riktigt lyckat, så jag börjar där. Jag tänker mig att denna blogg skall få andra intresserade av att vara i köket och skapa mumsiga saker av olika slag. Trots detta kommer jag också dela med mig av när det inte går så bra, så att ni kanske kan undvika samma misstag som jag gjort.

      Jag kommer naturligtvis blogga varje gång jag bakat, syltat eller marmeladat; men jag kommer också slänga in ett och annat inlägg däremellan. För det blir inte så ofta som jag skulle vilja att jag skapar i köket.

      Så, då var det gjort. Första inlägget tar nog slut med detta.